Skapa kioskvältare med hög användbarhet och tillgänglighet

Det är lätt att fastna på de grafiska detaljerna när ett nytt intranät eller en webbplats ska utvecklas eller göras om. Designteamets ”Vi måste ha en vass hero-bild på startsidan som visar vilket coolt gäng vi är!” och ”Vore det inte läckert med vår logga infälld i en måne?” känns säkert igen. Men vill ni skapa en sajt som verkligen gör nytta för användarna och får dem att vilja använda den bör fokus istället ligga på sajtens användbarhet och tillgänglighet.

Här ger vi dig några tips om hur ni kan arbeta med sajtens struktur och funktionalitet, från utvecklings- till förvaltningsfasen, för att optimera dess användbarhet och tillgänglighet.

Spegla verksamheten

En sajts användbarhet beror på en mängd olika faktorer. Det ska till exempel vara lätt att förstå hur den fungerar, innehållet ska vara relevant för användaren och det måste gå snabbt att hitta information. Gemensamt för sajtens funktioner, strukturer och egenskaper är att de måste formas utifrån verksamhetens kommunikationsmål och användarens behov, beteenden och önskemål.

I ett utvecklingsprojekt kan användarnas behov och vanor identifieras med bland annat intervjuer och enkäter, men viktigast av allt är att ha en referensgrupp som speglar hela verksamheten. Referensgruppen ska bestå av användare som tillsammans representerar alla medarbetar- och användarkategorier inom organisationen. Genom att låta dem testa olika funktioner, strukturer och prototyper under utvecklingsarbetet kan slutlösningens användbarhet och tillgänglighet optimeras efter verksamhetens unika förutsättningar.

Utgå från fakta. Inte antaganden.

Med gissningar och antaganden går det givetvis snabbare att utveckla en ny sajt, men den blir bräcklig och utan verkliga verksamhets- och användardata riskerar den ett kort och livlöst liv. Det handlar bl.a. om att med riktiga användare identifiera informationsbehoven och att mappa dem mot en effektiv informations- och navigationsstruktur. Alla verksamhetsprocesser måste också studeras och kartläggas för att veta vilka stödfunktioner och verktyg intranätet eller webbplatsen ska erbjuda.

Den tid som investeras på att gräva fram alla fakta i inledningsskedet betalar sig alltid genom snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling och implementering.

Användarorienterat och intuitivt

Användbarhet kan delas upp i två egenskaper: nytta och upplevelse. Användarnyttan avser i vilken grad användaren kan använda sajten för att uppnå avsedda mål på ett effektivt sätt. Användarupplevelsen handlar om hur pass behaglig, begriplig och lättanvänd sajten är.

Tillgänglighet syftar på en sajts snabbhet/svarstider, responsivitet, driftsäkerhet, redundans samt hjälpfunktioner för användare med synnedsättning, färgblindhet eller andra funktionshinder. Inom offentlig sektor är det sedan 1 januari 2019 obligatoriskt att följa tillgänglighetskriterierna i standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) vid all webb-, app- och intranätutveckling. Men även inom andra organisationer och företag tillämpas flera av standardens riktlinjer.

Förenklat uttryckt uppnås hög användarbarhet genom användarorienterade funktioner, gränssnitt och innehåll. I praktiken innebär det att:

  • Innehållet ska vara relevant, dvs. att information, nyheter, dokument och media är intressant eller av nytta för användaren. Med targeting, roll- och behörighetsanpassade funktioner kan till exempel innehållet riktas till olika användarkategorier.

  • Funktioner och verktyg ska vara anpassade för användaren så att personen snabbt hittar information och kan uppnå sina mål och/eller utföra sina arbetsuppgifter. Dessutom måste användaren ha behörighet och tillgång till alla verktyg, funktioner och datakällor som krävs.

  • Gränssnittet ska vara så intuitivt som möjligt så att användaren förstår hur allt fungerar, utan att behöva ta reda på det eller gå en utbildning först. Vad som upplevs som intuitivt kan skilja sig från person till person, land till land och mellan olika åldrar. En enkel tumregel är att följa moderna gränssnittsstandarder. Då känner de flesta igen sig och förstår nästan instinktivt hur olika knappar, ikoner och menyer fungerar. Till exempel känner snart hela världen igen hamburgarmenyn i appar och responsiva sajter och vet hur den fungerar.

Lätt att hitta

I våra utvecklingsprojekt lägger vi stort fokus på att optimera sökbarheten (engelska findability) på intranätet eller den externa webbplatsen. Att göra det enkelt att hitta nyheter, dokument, verktyg, människor, projekt, produkter, processer eller till exempel information om den egna anställningen är helt avgörande för sajtens användbarhet. Upplevs det som svårt att hitta information ratar användarna till slut sajten och söker efter andra alternativ och vägar.

Det är många egenskaper och funktioner som tillsammans levererar hög sökbarhet. Några av de viktigaste är:

  • Navigation. En sajts navigationsegenskaper handlar om det visuella, strukturella och kunskapsmässiga stödet användaren erbjuds för att navigera och hitta rätt. Val av och positionering av bilder, menystrukturer, placering av information och guider hjälper eller vilseleder användaren.

    Till exempel vet vi genom ögonspårningsstudier att användaren sällan läser ord för ord på en sajt. Istället skannar han eller hon av sidorna där text, rubriker, ikoner och bilder tillsammans bildar kontext som användaren tolkar i jakten på relevant information. De flesta skannar omedvetet webbsidor i samma mönster – uppifrån vänster till höger och lodrätt nedåt för att sedan skanna ut till höger igen. Det så kallade F-mönstret upptäcktes av Jakob Nielsen 2006. I en undersökning från 2020 av Nielsen Norman Group är våra läs- och skanningmönster relativt oförändrade trots att webbens design ändrats mycket. Det gäller därför att placera information strategiskt på sajten så att det viktigaste eller lockbetena läggs där de flesta startar sin skanning. Med hjälp av menyer, rubriksättning, ikoner, visuella hierarkier och guider kan du också bryta användarens skanningbeteende och leda personen rätt.

  • Informationsstruktur. Ett vanligt fel många gör är att utgå från verksamhetens affärs-, tjänste-, produkt- eller organisationsstruktur när en sajts informations- och navigationsstruktur ska mejslas fram. Det är givetvis viktigt att studera verksamhetens strukturer och processer för att veta vilken information som ska vara tillgänglig på sajten. Men användarna söker sällan efter information i enlighet med till exempel verksamhetens linjekartor eller hierarkiska indelning av affärsområden. Det enda sättet att veta hur informationsstrukturen bäst uppfyller användarnas behov är att fråga och studera dem.

  • Sökfunktionalitet. De flesta av oss googlar fram det mesta idag. Ska du köpa nya skor googlar du och ska du baka en kaka googlar du snabbt fram receptet istället för att bläddra i en dammig kokbok. Det här innebär att i princip alla användare förväntar sig samma sökupplevelse på intranätet eller er publika webbplats som de får via Google, Bing eller jämförbar sökmotor. Att kunna kategorisera och filtrera sökningen är några basfunktioner som sökfunktionen bör ha. Hos Omnia, Episerver och liknande intranät- och CMS-plattformar är den här typen av anpassad och avancerad sökfunktionalitet inkluderad.

Tydligt och enkelt

Man skulle kunna säga att tydlighet är en grundförutsättning för en användbar sajt. Om den upplevs som rörig eller om informationen är otydlig, tappar användaren snabbt intresse, blir frustrerad och ger till slut upp. När en sajt är tydlig upplevs den istället som enkel att använda och förstå.
Tydlighet uppnås bland annat genom:

  • Att fokusera på det viktigaste. Ju mindre brus, desto lättare är det för användaren att upptäcka, hitta, förstå, uppnå sina mål och interagera på rätt sätt.

  • Igenkänning och hemkänsla. Här återkommer vi till vikten av att skapa en intuitiv användarupplevelse för att underlätta förståelsen och interaktionen.

  • Enhetlighet. Genom att skapa en enhetlig användar- och kommunikationsupplevelse genom hela sajten blir budskapen tydligare och information mer lättsmält. Det handlar om allt från meny- och sidstrukturer till tonalitet, färger och bildspråk.

  • Återkoppling. När användaren interagerar med sajten är det viktigt att någon typ av återkoppling ges som uppmuntrar till beteendet och visar om handlingen var rätt eller fel.

Testa och testa ännu mer!

En sajt må vara hur snygg, tydlig och lättanvänd som helst men kommer ändå att förkastas av användarna om den inte uppfattas som uppdaterad, pålitlig och trovärdig. Om bara gamla nyheter serveras, många länkar är döda, funktioner inte fungerar och det inte går att fastställa den senaste versionen av ett dokument tappar användarna snabbt förtroende för sajten.

Därför måste en förvaltningsorganisation alltid finnas på plats och ta över så snart en sajt lämnar utvecklingsteamet och går i produktion. Ett av teamets viktigaste instrument för att hålla innehållet och sajten levande och ständigt förbättra den är att fortsätta med användartesterna. Tänk på att det egentligen inte går att optimera användarupplevelsen, eftersom den alltid kan förbättras! Det gäller istället att vara lyhörd för användarnas syn på sajten och deras föränderliga mål och behov samt att kontinuerligt anpassa lösningen för att bättre stödja dem. Om till exempel testerna visar att mer utbildning behövs är det en indikation på att användbarheten är för låg och behöver förbättras.